Har jag inte räknat alldeles fel finns 54 proffstränare och 201 amatörtränare – med minst en häst i träning – förtecknade i häftet liksom 54 jockeys och lärlingar och 72 amatörryttare. Dessa har svensk licens.

Det vill säga 381 personer. 256 av dem är kvinnor.  Det blir 67 procent. Alltså 2 av 3 tränare och ryttare är numera kvinnor.

Det är en snabb utveckling. Kvinnor fick inte proffstränarlicenser förrän mot slutet av 40-talet, och de fick inte rida som proffs förrän 1973.

En hel del av den snabba utveckligen kan nog förklaras med den ökande utbildningen inom sporten. Det är ett bekant fenomen inom många områden att kvinnor är mer benägna för studier än män. Dessutom med bättre utbildningsresultat.

Symptomatisk var den Steg 2-kurs som jag föreläste för i förra veckan. Av de 26 deltagarna var 22 representanter för det som en gång i världen kallades det svaga könet.

Än så länge är det få tjejer som blir tränarchampions eller jockeychampions men det kommer att ske mer och mer.

I de beslutande leden dominerar fortfarande männen. Av de sju styrelseledamöterna i Svensk Galopp är fem män. Och av de 35 fullmäktigeledamöterna är bara 11 kvinnor- Även detta kommer att ändras.

Frankel har nu noterat tio segrar på tio starter. Nästa start väntas ske under Royal Ascot-meetinget i juni. Många hoppas att han där ska möta australiska superstjärnan Black Caviar, som har 21 raka segrar, alla på sprinterdistans. Men att Frankel går ned i distans är osannolikt, mer osanolokt än att Black Caviar möjligen skulle pröva 1400 meter.

Frankel reds som vanligt av Tom Queally, tränas av Sir Henry Cecil och ägs av Prins Khalid Abdullah.

Och som vanligt – för fjärde gången – slutade Excelebration närmast. Denne har nu köpts av Coolmore-stallet.

Det är superstjärnor som galoppsporten behöver.

1. Patrick Wahl, S                                46
2. Niels Petersen, N                            42
3. Bent Olsen, D                                    40
4. Francisco Castro, S                        35
5. Henrik Engblom, S                         35
6. Rune Haugen, N                              33
7. Sören Jensen, D                              30
8. Tommy Gustafsson, S                   29
9. Fredrik Reuterskiöld, S                28
10. Johan Reuterskiöld, S                  27

Mycket svenskt alltså. Det hänger samman med att det i Sverige enligt GaloppInfo tränades 1.280 hästar jämfört med 411 i Danmark och 336 i Norge.

Men siffrorna ändras hela tiden. Nyligen inhandlades t ex ett antal tvååringar på breeze up-auktion i England.

Kvantiteten kunde vara större i Norge men kvaliteten är det inget fel på. Efter Silver Oceans imponerande andraplats i Pramms Memorial följde så imponerande årsdebuter i dag Syttende Mai på Övrevoll av fjolårets dubble derbyvinnare Without Fear och Täby Open Sprint-vinnare Giant Sandman.

Til lykke, Norge!

Över till den utmaning som Täby Galopps löpnamn ger. Jag plockar ur minnet följande hästar som namngett en del av loppen.

Lopp 1 Ciceron. Här sviker mig minnet. Kan det ha varit en en häst från Ingeborgs Säteri? Jag måste kolla i läggen, som Jan Myrdal brukade skriva.  Och läggen korrigerar mig. Det var en uppfödning från Eneboga Stuteri efter hollandsfödde Marjolino. Den ägdes av Stall Grobnellaw (läs baklänges) och i träning hos Alfred Bleuler. Vann två gånger som tvååring.

Lopp 2 New Luck. Detta var i alla fall en häst uppfödd på Ingeborgs Säteri och i träning hos Carl-Erik Petersson.  Pappa var 1942 års derbyvinnare Gunga Din och som många av dennes avkommor blev New Luck en hygglig häckhäst.

Lopp 3 Camille. Ett duktigt sto som tränades av champion Georg Wiedesheim-Paul. Bäst var hon som tvååring. Hon var undan framgångsrika stoet Carence som tidigare lämnat två derbyvinnare: Skirner och Varna. Uppfödare var PLM-chefen Knut Laurin.

Lopp 4 Monty. En riktig slitare. Vann lopp som 12-åring – med Christina Odenberg i sadeln. Tränades av Herbert Brown som inledde sin karriär på Ulriksdal redan på 1930-talet. Uppfödd på Sperlingsholm och fallen efter Doctor Dolittle.

Lopp 5 Jaguar. Uppfödd och ägd av Hägerneholms Stuteri. En av de bästa i J-årgången. Vann bl a Derby-trial. Efter stuteriets hingst Marjolet. Tränade gjorde stuteriägaren Eric Fredlund.

Lopp 6 John Blund. Tillhörde också Hägerneholms J-årgång men var inte lika framgångsrik på släta banan som Jaguar. Men blev en hygglig häckhäst. Var efter stuteriets första beskällare, Desiderio.

Lopp 7 Brisette. Ett sto i träning hos Margareta Cronhielm (Wettermark). Var lovande som tvååring men levde inte riktigt upp till sin härstamning (Darial-Lady Stray). Uppfödare var Gösta Dalman och ägare dennes goda vänner John och Ketty Larsson, som också ägde 1953 års derbyvinnare Tramontana.

Lopp 8 Markattan. En tämligen enkel häst, som fick starta nio gånger som tvååring innan första segern kunde bärgas. Margareta Cronhielm tränade och Taxinge-Näsby Stuteri var uppfödare och ägare.

I kväll är det också Skåne som gäller – Pramms med 1,2 miljoner kr i prissumma och tre välrenommerade gästhästar från England, Frankrike och Tyskland. Inte illa. Engelske Premio Loco borde vinna men Jägersros dirttrack är inte densamma som engelska allvädersbanor, inte banutformningen heller.

Desto klarare favorit hittas i Lanwades Stud Jägersro Sprint, där Alcohuaz ser svårslagen ut i ett inte alltför kvalitativt listed race.

Pramms sponsras av IKC-koncernen, som också satsar på galopphästägande. Stallets Choose The Moment startar i lopp 9. Synd bara att stallets dress beskrivs olika i text (vit dress) och bild (röd dress). Samma gäller polske Pentagon i lopp 2, Justicia i lopp 6 och Banksy i lopp 10.  Den annars så noggranne Stefan J måste ha varit extra stressad…

När vi ändå är inne på ”minor details” (nästan namnet på en häst i Hans Adielssons träning för många år sedan) undrar jag var loppens klassbeteckningar tagit vägen på Jägersro. De finns i propositionerna men inte i programmen. Synd, eftersom de är till för att ge publiken information om loppens kvalitet.

För att fortsätta på den lätt kverulantiska stigen vill jag uttrycka viss oro för hindersportens hantering på den nya huvudstadsbanan.

I höstas var både Svensk Galopps styrelse och fullmäktige positiva till Hindersportutredningen, som föreslog fortsatt satsning både på häcklöpningar och steeplechaser och till och med på en utveckling av sporten. Styrelsen konfimerade nyligen utredningens slutsatser.

Men att döma av vad som läckt ut från planeringen blir detta svårt. Området innanför tävlingsbanorna blir för trångt för häck- och steeplechasebanor. Svensk Galopps Hindergrupp har därför skrivit till projektets styrgrupp och projektledare och uppmärksammat dem på Hindersportutredningen. Än så länge har reaktion uteblivit.

Till detta kan läggas att antalet arabiska fullblod i träning ökat från 61 i fjol till 76 i år.

Sveriges största träningsstall har Patrick Wahl på Täby. Han står noterad för 46 hästar, vilket är all time high för honom.

Detta är de största stallen enligt GaloppInfo (inom parentes fjolårets siffra):

1. Patrick Wahl                                   46 (37)
2. Francisco Castro                           35 (36)
3. Henrik Engblom                            35 (19)
4. Tommy Gustafsson                      29 (30)
5. Fredrik Reuterskiöld                   28 (31)
6. Johan Reuterskiöld                     27 (23)
7. Catarina Vång                                25 (25)
8. Hans-Inge Larsen                         24 (26)
9. Mikael Tjernström                       24 (14)
10. Peter Jardby                                  23 (13)
11. Lennart Reuterskiöld Jr            22 (31)

På fjolårets lista återfanns Yvonne Durant med ett stort stall, 30 hästar. Dessbättre verkar dock de flesta av hennes inackorderingar finnas kvar i träning, om än spridda till olika stall.

Alla vet förstås att dessa siffror ändras kontinuerligt men de ger ändå en tidsbild av läget.

En nyhet i GaloppInfo i år är att hästarnas formtal finns med i förteckningen. Dock är placeringen inte så lyckad i mitt tycke. De är placerade precis före hästens ålder och är tryckta med samma snitt. Hästarnas ålder ändras bara en gång om året medan formtalen kan ändras efter varje start. Antingen borde talen sättas med mindre stil eller placeras sist.

Men detta är bara en mindre anmärkning. GaloppInfo är ett viktigt dokument som behövs.

Segern bärgades med en hals till godo på franske French Fifteen. Även tredjeplatsen gick till Frankrike genom Hermival. Bästa engelsktränade deltagare blev Trumpet Major på fjärdeplatsen.

Segern var värd ca 2,5 miljoner kr. Camelot siktar nu på The Derby den 2 juni, där han är klar förhandsfavorit.

I morgon rids stonas klassiker 1000 Guineas. Även där startar Coolmore favoriten, som heter Maybe. Även hon tyglas av tränarsonen Joseph O’Brien.

I kvällens Kentucky Derby, sponsrat av Lasix (nej, elakt skämt, har Coolmore och Aidan O’Brien också en starthäst, Daddy Long Legs. Han är dock bara outsider. Favoritskapet delas av Bodemeister och Union Rags.

I förra bloggen nämnde jag amatörtränaren Gabriella Carlsson som skulle starta sin första häst vid onsdagens tävlingar på Täby Galopp. Så skedde också. Black Duke lade beslag på femteplatsen i det åtta hästar stora startfältet (fyra hästar ströks). Därmed strömmade 2500 kr in på ”Bellas” konto. Grattis!

Förutom de kommentarer som kommit till min förra blogg har dagen varit helt frikopplad från galopp. Kanske därför den varit fantastisk? Nej, nu var jag onödigt sur. Galoppen är och förblir min passion. Men pauser behövs ibland.

Dagens stora händelse utspelade sig istället inomhus. I Eriksdalshallen, där mitt LUGI efter stor dramatik segrade med 21-20 mot Skuru från Nacka. Det sista målet gjordes två sekunder före slutsignalen, då de flesta mentalt förberett sig för förlängning. Ja, det handlade om damernas semifinalserie i handboll, som nu lundalaget vann med 3-1 i matcher. Final väntar näst-nästa lördag i Malmö mot Sävehof från Partille.

Och inte blir det mycket galopp i morgon heller. Andra åtaganden hindrar mig från att besöka Lunchgaloppen. Dock inte från att närvara senare på eftermiddagen vid vännen Bengt Mattssons begravning.

Ett besök i stallet hos min halva häst, 2-åriga Queens Park (tidigare omskriven på dessa spalter) gör att jag kommer att följa resultaten extra noga i morgon. ”Bella” som visade QP för mig, berättade att hon gör debut i morgon som amatörtränare. det sker i lopp 3, där hon startar tidigare Yvonne Durant-tränade Black Duke.

Bella, eller Gabriella Carlsson som det står i programmet, är en av de många som gått galoppens stegutbildning på Strömsholm och sedan blivit djupt involverad i galoppsporten efter att tidigare ha ägnat sig åt ridsporten. Det är ingen ovanlig väg in i vår sport.

Bella, bry dig inte om att Black Duke är sistarankad i programtipset. Alla andra placeringar är en förbättring. Eller, ja den första häst jag var involverad i, ströks på grund av startboxvägran (Pendeledale Jägersro 1966), så det var kanske inte riktigt sant.

F ö, tack Nicholas, för att du tagit in löpnamnspresentationer i programmet.

Galoppolitiken lämnar jag denna gång. Skulle bara önska att Tore P kunde höja sig  lite från chat-nivån. Obevisade påståenden om kompis- eller svågerpolitik skämmer argumenten.

Sportsliga höjdpunkten kom i inledande Esquire-löpningen – med fyra startande hästar -  där Falmouth Bay och Major Calloway visade att Täby Galopp fått fram ett par hästar som kanske kan mäta sig med Eliten från Jägersro och Övrevoll.

Omsättningen nådde på de nio loppen upp i drygt 4,1 miljoner kr. Det är den högsta söndagsomsättningen i år. Årets 18 galoppdagar har hittills inbringat 65,6 miljoner kr i spelintäkter jämfört med 50,0 efter lika många dagar i fjol. En ökning med drygt 31 procent.

När det gäller den nya banan har ingen hittills kunnat – eller velat – stilla min oro för att man riskerar att göra om misstagen vid planeringen av Täby Galopp: för mycket fokus på kostnadsbesparingar, för mycket förlitande på egen kompetens och alltför selektiv information.

Har jag fel så får ni gärna berätta det.

Dagens stora nyhet var att Gunnar Werner lämnar sin post som VD i Svensk Galopp den 31 maj. Under de tre år jag lärt känna honom har han blivit en god vän. Goda vänner analyserar och bedömer man inte – i alla fall inte offentligt. Jag bara konstaterar att han varit en av de mest hårt arbetande direktörerna på VD-stolen.

Men jag citerar också några rader ur hans meddelande på www.svenskgalopp.se:

”De gjorda insatserna börjar ge resultat; Täby Galopp och Göteborg Galopp är de enda banorna i Sverige som ökar i besöksantal, spelomsättningen på Galopp ökar i en i övrigt nedåtgående speltrend, medias intresse för oss och sporten ökar. Det gör också intresset från företag och organisationer att som sponsorer och partners vara en del av Svensk Galopp.”

Så är det faktiskt. Galoppens speluppgång är remarkabel. För närvarande är den nästan 15 miljoner kr jämfört med fjolåret. Det motsvarar 27 procent. Samtidigt visar ATGs spel en nedgång på 7 procent.

Vi ska dock inte förhäva oss. Galoppens omsättning har minskat i flera år, medan ATG visat på en nästan ständig uppgång.

Allt är förstås inte sol (i alla fall inte på Övrevoll där tävlingarna regnade bort på torsdagskvällen) och glädje. Vi är ju verksamma inom galoppsporten. Vad som kommer fram om arbetet med den nya banan i Upplands Bro väcker en del av frågetecken.

T ex: Var är de utländska konsulterna som skulle anlitas? Eller anser man på allvar att det konsultföretag som tog fram Önsta som projekt är kapabelt att kunna rita en nationalarena för galoppen, som ska fungera i 40-50 år? Även om kompetensen förstärkts med några tränare och andra aktiva känner jag mig skeptisk.

Vidare talas det om gräs- och dirt trackbana. De flesta forskningsresultaten från USA pekar mot att syntetiska banor som t ex polytrack är mycket mer skonsamma mot hästarna än dirt. Har styrgruppen och referensgruppen tagit del av dessa resultat?

Jag inser att alla frågor ännu inte kan besvaras, men det är viktigt att man inte alltför tidigt låser sig för lösningar som man sedan får ångra. Läs min skrift om Täby Galopp 50 år.